I Montenegro och för nästan samtliga 260 miljoner ortodoxer i världen infaller julafton den 6 januari och juldagen den 7 januari eftersom de främsta ortodoxa kyrkorna fortfarande använder den gamla julianska kalendern. I den ortodoxa kyrkan börjar advent den 28 november och pågår i sex veckor. Under advent fastar en del människor och då äter de inte mat som kommer från djur, exempelvis kött, mjölk och ägg.
Jul i Montenegro är en av de vackraste perioderna på året i landet. Denna högtid representerar en oerhört viktig del av traditionen för varje kristen eftersom den firar födelsen av Jesus Kristus, Guds son. Montenegro använder den julianska kalendern, och enligt denna kalender börjar julfirandet i januari till skillnad från den gregorianska kalendern som används i väst där julen firas den 24 och 25 december. Kristna som följer den östra ortodoxa kyrkan erkänner den 7 januari som födelsedatum för Jesus Kristus, medan västerländska kristna officiellt firar Jesu födelse den 25 december.
I Montenegro är det på morgonen under julafton, traditionellt för män att gå ut i skogen och bryta av en typ av kvist med löv som kallas ”Badnjak”, normalt från ett ek. Men nu bor fler människor i städer, så många köper hellre en Badnjak från närliggande marknad. Badnjaken tar man sedan med in i huset på julafton och är tänkt att brinna igenom hela kvällen och natten. Utanför kyrkorna finns det ofta stora bålar där folk samlas tidigt på kvällen på julafton där människor tar med sig sin Badnjak för att låta dem brinna.
Den första besökaren i ett hus under julafton måste vara en man, så männen är alltid uppe väldigt tidigt på morgonen för att besöka sina släktingar och vänner. Den första besökaren får alltid enligt tradition en liten present.
Enligt ortodoxa traditioner i Montenegro bakas ”Cesnica” till jul, som är en speciell typ av runt bröd. Brödet delas runt till varje familjemedlem som får en bit. Det finns ett mynt i brödet och den som får myntet kommer att blir särskilt lyckligt lottad under nästa år. Under middagsbordet vid julmiddagen bör det även finnas ett halm som ska symbolisera stallet där Jesus föddes. Som vanligt serveras det alltid mycket mat till familj och vänner.
Julianska kalendern
Julianska kalendern har sitt ursprung från år 46 f.Kr och har fått sitt namn från Julius Caesar som genomförde en reform i den romerska kalendern. Reformen innebar datumberäkningar som fastställdes till den julianska kalendern. Den julianska kalendern var dominerande i Europa fram till 1582, sedan började kalendern successivt ersättas av den gregorianska kalendern.
Från år 2020 skiljer det 13 dagar mellan den julianska kalendern och den moderna gregorianska kalendern. Som ett resultat motsvarar den 25 december på den julianska kalendern för närvarande 7 januari. Det är bara ortodoxa högtider som följs genom den julianska kalendern.
Kristna ortodoxa följer den julianska kalendern enbart under högtider.
Alltid bra stämning i Montenegro under julen
Som i många andra länder håller kyrkor en midnattsmassa under julen. Montenegriner tycker om att besöka deras lokala kyrkor under julen för att träffa familj och vänner. Den montenegrinska jultomten förbereder alltid olika överraskningar och har olika fester runt om i landet, som inga barn vill missa.
I Porto Montenegro vid Montenegros kust börjar julfirandet med julbazarer, där besökarna kan njuta av delikatesser och ett rikt utbud av unika julprydnader och hantverk.
Årets största julmarknad med många olika evenemang kommer att arrangeras på torget i Gamla stan i Budva. En mängd olika underhållningsprogram kommer att visas där för barn och vuxna.
God jul till samtliga ortodoxa kristna!
Ska du resa med barn – glöm inte föräldramedgivandet som finns här!
