Om du får en infektion med Hepatit A virus kan det orsaka inflammation i din lever vilket ger svullnader av levern. Viruset sprider sig vanligtvis via mat eller dryck som har smittats av viruset. Det är också möjligt att du kan smittas av viruset när du badar eller simmar i förorenat vatten. Viruset kan också smittas vidare från andra infekterade personer.

Viruset lever i kroppsvätskor, exempelvis i saliv, serum eller avföring. De som smittas med Hepatit A får symtom från 3 till 6 veckor. Hepatit A har alltså en inkubationstid på cirka 3 – 6 veckor. Många som smittats känner sig sjuka och får feber, smärta och värk. Du kan bli mycket trött efter några dagar och kissa mörkt urin. Andra kännetecken för smittan är blek avföring, gulaktig hud eller ögonvitor (gulsot).

Hur svårt sjuk du kan bli varierar beroende på person. Mindre barn kan ibland inte få några symtom. Barn blir ofta åter friska, men Hepatit A är många gånger tillräckligt svår sjukdom för att göra barn sjuka i minst en månad.

Vill du ta reda på mer om Hepatit A? Läs mer hos vårdguiden 1177.se här.

Om du får en infektion med Hepatit B virus kan du få en inflammation som innebär att du får en svullnad av levern. Vanligtvis smittas du från en annan infekterad person. Viruset finns i kroppsvätskor: saliv (spott), serum, avföring, urin, blod, sperma, vaginalsekret.

Symtomen kan framträda redan från 6 veckor men sträcka sig ända till 6 månader från den dag man har smittats. De personer som infekteras uppträder inte alltid sjuka. Ibland känner man sig inte heller sjuk. Men vissa människor kan känna sig riktigt sjuka och dåliga och uppleva feber, smärta och värk. Vid smitta kan man känna sig mycket trött, kissa mörkt urin, blek avföring och plötsligt få en gul hud eller ögonvitor (gulsot).

En del människor som smittas kan behöva uppsöka vård. Många vuxna återställs och blir friska igen efter sjukdomen, men en del – framför allt barn som kanske inte visade några symtom kan fortsätta bära på Hepatit B. De människor som fortfarande är infekterade kallas Hepatit B-bärare”. Dessa kan fortsätta infektera andra människor för allt framtid. De människor som fortfarande bär på Hepatit B riskerar kritiska leverproblem, exempelvis skrumplever och i värsta fall levercancer.

Vill du ta reda på mer om Hepatit B? Läs mer hos vårdguiden 1177.se här.

Vaccin mot gula febern skyddar 95 procent av de vaccinerade inom en vecka.

Gula febern är en allvarlig och livshotande virussjukdom. Den sprids bland och med myggor – detta genom myggbett. Gula febern har en hög dödlighet och existerar i delar av Afrika och Sydamerika.

Symtomen tar 3-6 dagar att utvecklas och ger feber, ryggvärk, blodblandade diarréer, gulsot på grund av leverinflammation, kräkningar och muskelvärk. En hög andel som smittas av gula febern utvecklar allvarlig sjukdom som kan leda till blödning, chocktillstånd, organsvikt och dödsfall.

Uppsök akut vård om du skulle få feber gemensamt med muskelvärk eller huvudvärk – detta när du befinner dig i ett område där gula febern existerar.

Gula febern karta

Gula febern finns i det tropiska Afrika, Sydamerika och Centralamerika. 

Gula febern finns i tropiska Afrika, Central- och Sydamerika. Många dödsfall har inträffat till följd av omfattande epidemier genom åren.

Gula febern Kenya

Vaccination mot gula febern rekommenderas till alla som åker till Kenya, specifikt till personer som ska besöka landets östliga området.

Rekommendationer

Om du ska resa till tropiska områden i Afrika eller Sydamerika och till en del storstäder i Sydamerika bör du vaccinera sig. Detta oavsett om landet kräver det eller inte.

Förhindra myggbett

Om du inte har tagit vaccin mot Gula febern kan du förhindra myggbett. Läs mer här om hur du förhindrar myggbett > på engelska.

Vill du ta reda på mer om Gula febern? Läs mer hos vårdguiden 1177.se här.

Gammaglobulin, gamma-globulin är proteiner som redan finns kroppens blod. Proteinerna är ett viktigt skydd och spelar stor roll för ett stärkt immunförsvar.

Gammaglobuliner är antikroppar som genererar ett förstärkt immunförsvar hos människor. Gammaglobulin ges sällan för att skydda mot hepatit A. Ska du skydda dig mot hepatit A är det vaccination som rekommenderas.

Gammaglobulinbehandling ges genom injektion för att tillföra färdiga antikroppar, fram till idag görs det mot Hepatit A. Gammaglobulinet stärker skyddet mot Hepatit A dock upp till 8 veckor. Den korta tiden för skyddet gör att det alltid är bättre att vaccinera sig ordentligt mot Hepatit A, vilket ger ett längre skydd än dessa antikroppar.

Vill du ta reda på mer om Gammaglobulin? Läs mer hos Utrikesgruppen här.

Japansk encefalit är en hjärninflammation. Sjukdomen kallas japansk encefalit och även japansk hjärninflammation.

Denna virussjukdom är ovanlig men allvarlig och till och med livshotande. Viruset sprids av myggor. När människor smittas orsakar viruset hjärnhinneinflammation. Idag finns vaccin som skyddar mot japansk encefalit.

Vid smittan upplever människor symtom på huvudvärk, hög feber, kräkningar och illamående. I värsta fall kan smittade känna förlamningar, kramper och drabbas av medvetslöshet.

Om en person smittas finns ingen direkt behandling utan medicin mot febernedsättande och andra lindrande mot symtomen kan användas.

Ska du resa till Asien 

Vaccin mot japansk encefalit ska tas i två doser före avresan. Den fösta dosen tas innan avresan och den andra dosen ska tas 4 veckor efter. Båda doserna ska tas innan avresan.

Efter dos två är det bäst att vänta en vecka innan du reser till din destination. Rekommendation finns för en påfyllnadsdos 3 till äldre personer. 

Vill du ta reda på mer om Japansk encefalit? Läs mer hos vårdguiden 1177.se här.