Västsahara är ett område i Saharaöknen och ligger söder om Marocko i norra Afrika. Angränsande länder är Algeriet och Mauretanien. Västsahara är sedan 1975 ockuperat av Marocko. Området är enligt FN ett icke självstyrande område och internationella domstolen i Haag har tidigare avvisat Marockos anspråk på Västsahara.
Sedan början av 1960-talet finns Västsahara på FN:s lista över områden som ska avkoloniseras. Området var tidigare en spansk koloni och namnet var då Spanska Sahara. Konflikten är svårlöst och statusen på området har än idag inte fått en rättvis överenskommelse mellan Marocko och den västsahariska befrielserörelsen Polisario.
Under FN:s ledning som syftar till att finna en rättvis och permanent lösning pågår det förhandlingar som ska komma till rätta med problemen Västsahara och Marocko står inför. Förhandlingarna syftar också till att ge Västsaharas folk självbestämmande rätt i enlighet med samtliga principer som har beslutats av FN:s säkerhetsråd.
Västsaharas är en av världens mest långvariga konflikter och som aldrig verkar ser ut att få en lösning. FN har sedan cirka 25 år flera gånger försökt att få till en folkomröstning om området framtida status. Utan erkännande från omvärlden har den västsahariska befrielserörelsen Polisario ensamt utropat området till en självständig stat.
Tillfälliga strider blossades upp
Vapenvilan mellan Marocko och Västsahara undertecknades officiellt 1991 men den 13 november 2020 bröts och varför den gjorde det har två helt olika versioner.
Enligt den Sahariska Arabiska Demokratiska Republikens (SADR) hemsida ska Polisario genomfört flera granatattacker mot marockanska områden längs den mur som Marocko byggt rakt genom Västsahara. Att Polisario valde att inleda attackerna mot Marocko har fram till idag haft delade meningar.
Polisario menade att den marockanska armén gick in i buffertzonen i städerna Guerguerat och Saharawis varvid Polisario svarade med att attackera marockanerna. Det tillfälliga striderna sågs av folket i Västsahara som en chans till att få ett slut på återvändsgränden man har befunnit sig i sedan 60-talet. Konflikten tycktes alltid vara en ”tyst konflikt”.
Marocko lämnade en annan version och meddelade att styrkor från Polisario tagit sin i i buffertzonen som omger Guarguaret som är en fem kilometer lång zon där inte militärer eller andra väpnade styrkor får befinna sig, varke från Marocko, SADR eller Polisario. Marocko hävdade också att Algeriet hade bistått Polisario att ta sig in i buffertzonen för att kunna attackera civila marockanska transporter samt stjäla varor.
Polisarios version var i ett uttalande till FN:s säkerhetsråd som menade att det hade pågått fredliga protester mot Marocko på grund att att marockaner transporterar ut produkter och råvaror som har producerats på västsaharisk mark, vilket skulle strida mot internationell rätt.
Kort fakta om
Västsahariska republiken ”Sahariska arabiska demokratiska republiken”
och Västsahariska befrielserörelsen Polisario
Västsahariska republiken, är en stat som utropades av Polisario den 27 februari 1976, i Bir Lehlou i Västsahara, efter att den tidigare kolonialmakten Spanien lämnat området.
Vilken yta kontrolleras av vem?
Polisario kontrollerar runt 20 till 25 procent av landets yta men gör anspråk på hela det territorium som tidigare var Spanska Sahara. Den största delen av Västsahara ockuperas av Marocko.
Längs Västsahara och den sydvästra delen av Marocko löper den marockanska västra Sahara-muren eller Berm som är en cirka 2700 km lång sandstruktur. Muren är minerad, radarövervakad och bevakas av militär som delar Västsahara i två delar från nord till syd. Muren uppfördes i etapper 1981-1987 för att stänga ute Polisario. Många minor, klusterbomber och annan oexploderad ammunition täcker området längs muren och orsakar skada på djur och människor.
Vilka är Polisario? Organisation är först och främst en nationalistisk organisation vars huvudmål är Västsaharas oberoende. Den anser sig själv som en front som strider för ett framtida demokratiskt sahrawiskt samhället och vill inte ses som ett politisk parti. Som resultat finns inget partiprogram.
I början av 1970-talet antog Polisario en vagt socialistisk retorik men med tiden övergavs tanken på socialistiska reformer till förmån för en icke-politiserad Sahrawisk nationalism. I slutet av 1970-talet tog man bort alla hänvisningar till socialismen i republikens konstitution och per år 1991 är Polisario pro-fri marknad. Kopplingen mellan Polisario och Sahariska arabiska demokratiska republiken ”SADR” ska enligt konstitutionen bara finnas tills att Västsahara har nått status som en självständig stat, varefter konstitutionens parlamentariska demokrati ska gälla.
SADR:s premiärminister är sedan 13 januari 2020 Bouchraya Hammoudi Beyoun och presidenten är Brahim Ghali sedan 9 juli 2016.
Synen på konflikten
Västsaharas framtid är komplicerad och konflikten är svår att lösa. Territoriet har aldrig varit en suverän stat och enligt marockaner så är det fel att kalla Marockos närvaro i Västsahara för en ockupation då just territoriet inte är en suverän stat. Marocko erkänner SADR men anser att Västsahara är marockanskt.
